Full rulle kanelbulle.

Jag är nog världens sämsta bloggare just nu. Skulle ju ha skrivit om gamla roliga mackminnen men dagarna på nya jobbet svischar förbi i en takt som är allt annat än lugn. Det går ganska bra på jobbet i alla fall. Det känns som om jag har ganska bra pejl på vad som ska göras. Nu återstår en vecka i Norrköping och min inlärningstid. Den här veckan ska jag byta butik och bo på hotell. Ska dessutom äta julmiddag med mina nya kollegor, det ska bli riktigt trevligt. Så idag var tanken att jag skulle vara ledig men det har funnits en hel del att fixa med. Pratat med nya kollegor, vart med bilen på verkstaden, pratat med fler kollegor, ätit lunch, fixat ihop de kommande dagarna med barnpassning mm, läst läxor med Oliver, lagat middag, ätit, diskat, beställt hundmat, betalat de jävla räkningarna, packat min väska, läst saga och pussat på barnen. Jag kommer nog somna gott ikväll också skulle jag tro.

Ha en fortsatt bra kväll alla glada:)

Många minnen

Jag tror inte att det är så många som missat att jag denna vecka gör min sista vecka på macken. Det känns lite konstigt att veta att när jag går hem på fredag så kanske jag inte kommer tillbaka någon gång. I alla fall inte i syftet att jobba. Samtidigt så har jag nog inte fattat detta riktigt än. Det är mer som att jobba sista veckan innan man ska gå på sommarsemester. I vilket fall som helst så har dessa femton år bjudit på en massa starka minnen, mest roliga men en del tråkiga. Jag tänkte dela med mig av några under denna avslutningsvecka. Det är ju så att en dag på en mack eller i en annan butik är aldrig den andra dagen lik, och det är svårt att veta vad som komma skall när man går till jobbet. Det visste jag inte heller den där fredagen i Juli 2009. Det som skulle bli en vanlig stressig sommarfredag blev i stället den dagen som gav mig det allra tråkigaste minnet från tiden inom OKQ8. För det var just den här fredagen som den skäggiga mannen klev in till mig bakom kassan, utrustad med en stor kniv och i syfte att komma åt pengarna i vår Cash Guard. Och denna gång var det faktiskt en nackdel att ha Cash Guard. Mannen kunde varken svenska eller engelska, jag kunde inte komma åt några pengar till honom och han hade stora psykiska problem. Det blev ett låst läge, och den enda utvägen jag hade från min instängda position bakom kassan var att rusa rätt in i kniven och rånaren. När den känslan kommer och man står i det trängda läget så är man inte särskilt kaxig. Tanken på hur detta ska sluta var inte särskilt ljus just då. Jag hade tur denna gången att det fanns kunder i butiken med civilkurage och efter en stund låg rånaren på golvet, nedslagen av en kund och fasthållen av väktare.Slutet gott denna gång och jag vill understryka att efterarbetet sköttes otroligt proffsigt av företaget i alla led. Och inget ont som har något gott med sig, idag vet jag hur jag reagerar, jag är trygg i det. Jag är försiktigare i att kasta mig in i konflikter och jag tänker mer på min egen säkerhet i stökiga lägen. Och idag finns det en nödutgång i andra änden av kassan:)

Och så kom hösten.

Igår morse när jag skulle åka till jobbet var det vitt på marken och termometern visade minusgrader. Morgonfrusen som jag i normala fall är var inget jämfört med hur det kändes då. Frusen som en fiskpinne i frysdisken kom jag i alla fall fram till jobbet. Dock fullkomligt medveten om att värmen ännu inte slagits på där. Så lördagens första arbetsuppgift var därmed inplanerad. Och det var nog tur det, för i morse var det ännu kallare. Men nu var jag förberedd. Vinterjacka, tjock tröja och extra byxor satt på plats så resan till jobbet blev mycket mer behaglig. Liksom värmen som under natten fyllt lokalerna på macken. Jag ägnade en tanke åt förra iskalla vintern och en tanke jag då hade: "tänk om det ändå bara var någon minusgrad, då skulle det vara så mycket skönare". Det är tur att kroppen vänjer sig. Desto mysigare var det att komma hem idag. Hela stugan doftade nybakade bullar som Lollo och barnen hade gjort. Det kunde inte bli en bättre avslutning på den här helgen. Nästa vecka ska det jobbas lite mer än vanligt. Jag ska hoppa in som säljchef i stället för Pelle några dagar och kommer på så vis slippa både sovmornar och ledig tisdag. Vi har ju lite att stå i på jobbet så det känns helt okej att förhoppningsvis kunna jobba undan lite. Så till nästa gång, må gott och ät inte gul snö.

Det har vart lite mycket ett tag.

Det känns som att september kom och försvann. Jag kan nog säga att det har varit den mest stressiga månaden jag någonsin upplevt. Bästa vännernas bröllop och svenhippa planerades och genomfördes. Det var ett stort uppdrag jag och Lollo fick att vara värdpar. Det var stundtals lite nervöst, men oftast lugnt. Och visst gick det. Hela brölloppsdagen flöt på något helt osannolikt bra och jag är sjukt glad att alla tyckte att det blev en lyckad tillställning. Men självklart gladast över att brudparet nu fått en lycklig dag att minnas resten av livet. Även det kombinerade möhippan och svensexan blev lyckad. Det var dock lite skakigt i benen när jag skulle balansera på stockar och linor 9 meter upp i luften. Helt klart en självförtroendehöjare. Nu kan vi lämna detta som ett gott minne och trampa vidare. För det är inte lugnt än. På jobbet är vi mitt uppe i en organisationsförvandling som kallas SMART station. (Mer känt som lean-projektet inom industrin.) Hur som helst så innebär det mer eller mindre en total förvandling av allt som kunderna inte i första hand ser. Förutom att det blir sjukt rent överallt. Allt ska städas från golv till tak, alla saker ska ha sin uppmärkta plats, oavsett om det är ett hålslag eller en pall spolarvätska. Lagret ska näst intill tömmas mellan leveranserna och alla ska jobba lika med allt. Det vi gör nu under 10 veckor är en uppstart av allt. Och nog finns det lite skit i hörnen att ta reda på. Summan av allt just nu är att alla jobbar mer än någon kan föreställa sig för att klara av de olika veckomålen. Det handlar inte längre om att ha någon dag tillgodo utan mer att man får vara glad om man får en timme över. Jätteslit nu, men det kommer att bli galet rent och välorganiserat när det blir klart. Idag gjorde vi klart det sista i kassan och på kontoret. I morgon är det veckomöte för kommande veckans uppdrag. Jag vet vad det är och det kommer att bli riktigt tufft.
Nu ska jag ta hand om en glad löptik, en kåt hanhund och en liten vovve med rännskita. Skönt att koppla av en stund, eller hur? Puss och kram, julgran.

Hinner inte med

Just nu är det sinnessjukt mycket att göra precis överallt. Det känns så i alla fall. På jobbet går vi igenom en organisationsförändring som i uppstarten innebär jobb långt upp över öronen. Det är checklistor, actionlistor, timeouter och gud vet vad. Det blir kanske bra någon gång men nu är det så mycket att göra så det går bara att tänka i nuet. Annars lär man gå in i väggen. Det är skönt när arbetsdagen är slut för man blir rätt tömd i huvudet av en dag på jobbet numera. Hemma finns det också massor att pyssla med. Lollos företag med nya leverantörer och nya leveranser som vi måste få att fungera, nytt sätt för våra kunder att handla hos oss osv. osv. Utöver detta så ska naturligtvis Lollo sköta sitt andra jobb,vi ska vara värdpar på kompisarnas bröllop mm. Nu är det som så att jag tycker att det är roligt med allt nytt och allt som ska göras. Men jag skulle nog behöva ta en paus, titta mig i spegeln och bara andas ett tag. Så ikväll har jag bestämt mig för att ta en time out, laga mat och sen bara sitta ner och ta det lugnt. Allt annat får vänta till i morgon. Det ska bli riktigt skönt att blunda åt pysslen en stund. Så trevlig kväll på er och framför allt, trevlig helg.

På begäran...

De beryktade små vilddjuren. Men dom är söta.

Nya familjemedlemmarna.

Tre arbetspass avklarade och nu väntar en halvledig dag i morgon. Med halvledig menar jag ledig från macken men det kommer hundmatsleverans så det blir en del jobb med det. Veckan har hittils inte bjudit på några större överraskningar. Lite nyheter på jobbet och sjukt mycket att göra inför den "SMART" förvandling som kommer att ske. Hemma har vi blivit med två kattungar. Söta små liv (när de sover). Vi försökte hålla dom lite avskiljda från alla andra djur en stund för att alla skulle vänja sig. Det gick jättebra i flera timmar. Sen kom de på hur man ska klättra över de hinder som byggts upp. Så i morse när jag gick upp ur sängen kunde jag konstatera att den ena kattungen låg under Lollos täcke och den andra hade intagit min huvudkudde. Hur som helst så går det bra med alla djur och det är skönt. Nu ligger de och sover i bokhyllan och troligtvis laddar de även batterierna för den kommande natten. Kanske bäst att få barnen i säng innan de vaknar.
Ja just det... Jag har Facebook-anpassat bloggen lite. Så nu kan du trycka på gillaknappen om du gillar min blogg.

De fyra veckorna som försvann.

Sitter här och funderar på vart de fyra veckorna med semester tog vägen. Varför går de alltid så fort?? Vi har väl fått en del gjort i alla fall. Vi har vart på Tom Tits, campat i Malmköping under malmamarken, solat och badat och haft många sköna dagar. Jag har också gjort lite nytta i form av vedklyvning, bilen har passat på att gå sönder lite till, precis lagom när förra felet blev lagat. Men nu ska den få komma till verkstaden och få avgassystem och kamrem bytt. Båtmotorn är isärplockad och cylindrarna är inlämnade för svetsning. Det finns många anledningar att ge Roger ett allra varmaste tack för all hjälp med skruvandet av båt, bil och fyrhjuling. Oliver har också fått sig en ny lite större fyrhjuling, men jag tror att pappa uppskattar den mest. Fast han åker mycket och har roligt, så pass roligt att gårdsplanen nu ser ut som en uppkörd speedwaybana. Så visst har det vart en bra semester i det stora hela, dock för kort. I morgon ska väckarklockan ringa igen för första gången efter ledigheten och det är dags att masa sig upp och återgå till jobbet. Vi får väl se om allt är som vanligt eller om det har hänt något spännande. Det ska i alla fall bli kul att träffa lite kunder och kollegor igen.

Första veckan.

En vecka av min semester har redan passerat. Den har gått otroligt snabbt. Troligen för att det har funnits en hel del att göra under veckan. Lollo har jobbat och det har gått åt mycket tid till att fixa och dona med förberedelserna till svärfars överraskningsfest. Men om det blev en lyckad lördagkväll. Vi hade fantastiskt kul och allt blev precis så bra som vi hoppades på. Även söndagen blev bra, trots huvudvärk. När klockan var dags för lunch kunde vi konstatera att allt var städat, undanröjt och återställt. Riktigt skönt. Så en bra men ganska jäktig första vecka. Hoppas att den andra blir lika bra. Vädret är ju inte så lockande, i alla fall inte idag.

Första dagen på semestern.

Så har första semesterdagen passerat och jag måste säga att det har vart en bra sådan. Lika så helgen har vart bra. En hel del att pyssla med och det har gjort att tiden fladdrar iväg snabbt. I dag har barnen haft sina kamrater här nästan hela dagen. Det är roligt att det fungerar så bra. Dom har hållt sams hela tiden och dom har lekt och lekt och lekt. Jag skulle tro att de somnar gott nu när kvällen kommer och kompisarna åkt hem. Själv har jag gått runt på gården och skrotat nästan hela dagen. Lite småpyssel här och där, lite matlagning, hundarna har fått sig lite promenader och så vidare. Ganska behaglig dag med andra ord. Nåt som inte är lika behagligt däremot är träningsvärken som molar i låren. Man tappar fort konditionen efter några månaders uppehåll i träningen. Men skam den som ger sig, det är bara att kämpa på. Och det är ju roligt och skönt att röra på dököttet. Så nästa pass blir i morgon, får se om det går bättre då.

Inte många dagar kvar.

Det börjar bli dags att runda av mina pyssel på jobbet och skeppa över mina ansvarsområden till min kollega. Det är nära semester nu vilket känns skönt. Semesterplanerna ändrades dock i helgen när det visade sig att båten inte heller i år är sjöduglig. Det ser ut som att en del av semestern kommer gå åt till att jaga delar, fixa och laga. Lite tråkigt men sånt är livet. Det kommer att hända andra roliga saker på semestern, det är jag övertygad om. Det gäller att se det från den ljusa sidan. Det ska i vilket fall som helst bli ruggigt skönt att ha semester.

En ledig dag.

Jag trotsade värmen igår och startade gräsklipparen. Skönt att få det gjort tänkte jag. Det blev ganska svettigt och efter en kort stund fick jag veta hur kossorna har det i hagen. Flugor och blinningar överallt. Skapligt irriterande. Men klippt blev det och det är ju skönt. I dag har vi haft de sista Ninafirande besökarna hos oss. Trevligt att slå ihjäl några timmar över kaffe, tårta och lite prat. Jag har också hunnit med att hämta båtdelarna på Mekonomen så nu finns det hopp. Med tanke på hur Lollos nya schema ser ut så kan det nog bli en och annan tur på sjön. Riktigt skön känsla. Hoppas hoppas...
För er som undrar varför det plötsligt har dykt upp google-länkar och reklam på min blogg så finns det naturligtvis ett syfte. Jag funderade på hur man skulle kunna tjäna några spänn på att blogga och eftersom att TV-licensen från Radiotjänst inte direkt går till mig så fick det helt enkelt bli reklam. Det fungerar som så att för varje gång någon klickar in på en länk som ligger på min blogg så får jag en liten marknadsföringspeng från Google. Lite som att agera grindpojk på internet alltså. Det ska bli intressant att se om det blir något. Nu väntar en stund med barnprogram innan det är dags att kasta ungarna i säng. Hej hopp på er.

Sommrig vab-dag

Måndagen blev ju som ni vet en aning annorlunda och turbulent, så det var faktiskt inte dumt alls att vara hemma idag och vårda barn. Och det börjar bli lite piggare och gladare toner från soffan där hon ligger. Jag ska försöka att få något gjort här hemma också när jag ändå är här. Gräsmattan har fått någon form av idiotenergi så den behöver klippas. Får bli till kvällen när det blir lite svalare. Men det finns konstigt nog alltid något annat att göra. Räkna dagarna till semestern kanske. Bara en och en halv vecka kvar. Det ska bli så sjukt skönt. Jag har dessutom beställt reservdelar till båten så vem vet, det kanske blir några turer i sommar trots allt. Riktigt nice. Lite roligare nu när grannen skaffat båt också. Då kan man ju träffas bakom någon vassrugge eller på någon grynna och bada eller ha picnick. Ja, det känns som att sommaren blir rätt bra kan jag tycka. Hoppas att den blir det för er också. Skepp o hoj till nästa gång.

Min lilla galna Nina

Hon kan då skapa rubriker min lilla tös. Idag fick hon i alla fall två ambulanser att komma hem till oss. Nina kavat skulle ju bara göra en volt på studsmattan men landade olyckligtvis på huvudet. Det gjorde ont i nacken och hon kunde inte röra huvudet. Bäst att prata med sjukvårdsupplysningen tyckte vi. Bäst att skicka ambulans tyckte dom. Och det tog inte många minuter förrän vi hörde ljudet av sirener, och strax där efter rullade två ambulanser in på gården. Lilla Nina fick stödkrage och bäddades in i vakummadrass. Sen bar det iväg till Eskilstuna med fart. Nu har hon åkt igenom röntgen två gånger, fått smärtstillande och blivit undersökt av en massa människor. Tack och lov är hon hel, men har fortfarande väldigt ont. Snart kommer hon hem och då ska hon få lite extra omvårdnad. Min lilla skrotunge.

En ny sida av min blogg.

Utvecklingen av min blogg går framåt. Numera kan du som använder din mobil för att surfa läsa min blogg lite lättare. Bloggem är med andra ord mobilanpassad. Det fungerar så att det är en mer lättläst design på sidan om du surfar in med mobilen. Använder du datorn ser allt ut precis som vanligt. Fiffigt som attans. Ha en bra dag på er.

Dagen gick nästan som den skulle.

På min lediga dag idag hade jag från början inget särskilt planerat, men så dök det upp mer och mer att göra. Förmiddagen började med gräsklippning på hundklubben. Jag trodde väl aldrig att det skulle behövas men det var riktigt nödvändigt. När jag kommit halvvägs ringde Lollo och jag fick åka hem och hjälpa henne med en hundklippning en stund. Efter det var det hög tid för mat och sen tillbaka på klubben. Jag hann med att mecka dit den där bronsljusgivarem på bilen också där i mellan. Mattias meckar, det ni. Jag fick det dessutom att fungera. Kors i taket. Nåväl, nu är gräset klippt, bilen lite lagad, hunden återlämnad och det börjar bli dags att fylla på med mer mat. Sen tar vi kväll. Skönt att vara ledig.... Resten får vänta, det är en dag i morgon också.

Centrum

Helgen som gått har jag till största delen spenderat på mitt jobb. På sätt och vis har det vart skönt att jobba eftersom vädret vart minst sagt ruggigt. Å andra sidan så har jag missat nästan allt firande av min lilla Nina. Och firad har hon blivit, ordentligt. Massor av paket och besökare har hållt henne på ett toppenhumör hela helgen. Jag tror att hon är nöjd med allt, och det är kul. Veckan som kommer blir både lugn och ganska stressig. Midsommarhelgen lär väl även i år dyka upp på ett för folk överraskande vis. Detta brukar leda till ganska svettiga men roliga arbetspass. I dag är det också första dagen med de nyua trafikreglerna i centrum. Bilister och gångtrafikanter, cyklister och barnvagnar ska på ett trafiksäkert sätt samsas om allt utrymme i centrum. Ska bli intressant att se om och hur det kommer att fungera. De har i alla fall lagt fina gatstenar, en cirkel i korsningen vid ICA. Denna cirkel i marken räckte för att en bilist här om dagen trodde att det betydde rondell. Bilisten var dock ganska ensam om att tro det så ett mindre trafikstopp blev det. Och om ni undrar vad stenarna som ligger på marken föreställer så är det ekollon i naturfärg. Det blir nog bra. Kör försiktigt mina vänner. Det är nog lugnast att hålla den hastighet som gäller. Det vill säga lika snabbt som de som går.

Ninas dag

Klockan ringde halv åtta i morse och alla i familjen utom Nina vaknade. Precis som tanken var med andra ord. Vi fixade frukost och paket och gick upp för att sjunga ja må hon leva. Som om det skulle väcka henne, nej det gjorde det inte. Efter en stund slog hon i alla fall upp sina förväntansfulla ögon och utbrister: Men, ni har ju inte sjungit!! Hon kastade sig sedan över alla paket och blev så där lycklig som bara barn kan bli. Allt gick hem hos henne. Det är sådana här tillfällen som gör att det är underbart att ha barn. Goa lilla prinsessa. Nu har hon och mamma åkt till affären för att inhandla allt som behövs för en ordentlig födelsedag. Själv ska jag ladda upp för de fyra kommande arbetsdagarna. Alltid spännande och se vad de har att erbjuda för galenskap. Så ha en trevlig helg allihop.

Utmaningen dag 30, En låt från den här tiden förra året

Dag 30. Sista dagen av denna utmaning. Dags att återvända till vanliga blogginlägg igen. Men det har vart kul att hitta all sköns låtar att bjuda på. Allt från bra till dåligt. Det är också kul att så många har hittat min blogg, hoppas att den även i fortsättningen kan roa er lite då och då.
Till dagens låt så, en från förra året. Det var inte särskilt svårt. Den här spelades överallt förra sommaren, och den är ganska skön. En av ungarnas favoritlåtar.

Utmaningen dag 29, En låt från min barndom

Hittade den här 80-talsklassikern. Hahaha den är go den. Vet att jag hade den på något kassettband när jag var liten. Helskönt.

Utmaningen dag 28, En låt som får mig att känna mig skyldig

Det här var en konstig dag. Jag hittar liksom inget som jag känner mig skyldig till. Än mindre en låt som skulle kunna kopplas ihop med detta. Om jag däremot blickar tillbaka ett antal år i mitt liv, så fanns det en tid där jag och så många andra unga vidgade sina vyer. Man nosade på det förbjudna, gick på föräldrafria fester som egentligen inte fick förekomma. Och under den tiden så minns jag att det samlades en massa ungdomar vid Orresta ö, Väcken och dylikt för att umgås, dricka ur varandras "häxblandningar" och framför allt ha roligt. Den här låten var en ständigt återkommande låt vid sådana tillfällen. Men om jag känner mig skyldig när jag hör den? Nej inte direkt. Mer ett minne av ungdomens glada och lite busiga dagar. Får väl bli en halvbom av denna dags utmaning.

Utmaningen dag 27, En låt jag skulle vilja kunna spela på instrument

Vi börjar närma oss slutet på denna utmaning. Bara tre låtar kvar efter denna. I dag om instrument då. Jag har länge velat kunna spela gitarr av alla de sorter. Det har sin charm med både aukustisk (stavas det så tro) och elgitarr. Dagens låt är med en grupp som i nästan varje låt kör störtsköna gitarrsolon. Spelar egentligen ingen roll vilken låt man väljer. Det här är skönt. Så mina vänner, lite klassisk ZZ-top får det bli denna måndag.

Utmaningen dag 26, En låt jag kan spela på ett instrument

Jag kan ju inte spela något instrument men jag kan klinka denna låten på piano.

Utmaningen dag 25, En låt som får mig att skratta

Låt och låt, nja det vet jag inte. Men roligt är det i alla fall. Helskön blondin. hahaha

Utmaningen dag 24, En låt jag vill ha på min begravning

Om det nu skulle vara så att jag gick bort nu så skulle denna låten vara en fin låt på min begravning. Att någon nära går bort innebär naturligtvis att man ska sörja, men också att det är viktigt att gå vidare i livet. Jag tror inte att man ska låsa sig fast vid sörjandet utan att det är bra att försöka ta sig vidare. En dag möts man kanske igen men man ska nog inte vänta på den dagen. Den här låten har för mig en sådan betydelse. Den är otroligt fin, men du behöver spetsa öronen för att höra vad Axel Rose sjunger. Jag behövde lyssna några gånger innan jag hörde texten ordentligt. Mumligt men fantastiskt.

Utmaningen dag 23, En låt jag vill ha på mitt bröllop

Ja det ska väl vara något passande kan jag tycka. Den här skulle väl fungera bra. Fin låt, passar bra i kyrkan.

Utmaningen dag 22, En låt jag lyssnar på när jag är ledsen

För er som aldrig har haft en hund, katt eller något annat husdjur så kanske det kan vara svårt att förstå hur de sätter sina känslomässiga spår i en. När man som husse eller matte en dag måste ta det tunga beslutet att det är dags att gå skilda vägar blir det väldigt tungt en stund. När den dagen kom för mig och min vovve Gipsy fått komma till hundhimlen låg jag på kvällen och nattade barnen. I radion dök den här låten upp och träffade precis där den skulle. Tungt minne, men det är ju livets gång. Lampor tänds och lampor släcks. Så till alla oss som någon gång har mist en god vän och livskamrat, den här låten är till oss.

Utmaningen dag 21, En låt jag lyssnar på när jag är lycklig

När jag är på riktigt bra humör så är det självklart att jag gillar låtar som är lite uppåt. Och det finns ju en mängd sådana. Jag valde den här låten för att videon är lite kul och kanske kan locka fram ett litet skratt.

Utmaningen dag 20, En låt jag lyssnar på när jag är arg

Nu hör det ju till saken att jag är väldigt sällan arg. Och när jag väl är det så är inte det första jag tänker på att slå på stereon och lyssna på musik. Men den här låten passar nog om man vill få ut lite känslor. Oavsätt om man är arg eller galet glad.

Utmaningen dag 19, En låt från min favoritplatta

Skivan som spelas mest hemma just nu är utan tvekan Carolina Wallin Perez. Ni fick höra en låt av henne på dag två. Men det är helt klart värt att få lyssna på en låt till.

Utmaningen dag 18, En låt jag önskar jag fick höra på radio.

Ojoj, jag vet inte riktigt. Men en gammal goding som inte spelas särskilt ofta längre är den här. Sen om jag vill höra den oftare på radio vet jag inte, men i alla fall. Lite "rastaman vibrationer" så här på lördagen. Haha

Utmaningen dag 17, En låt som jag hör ofta på radio

I ärlighetens namn ska jag säga att jag lyssnar sjukt sällan på radio. Så egentligen har jag ett problem med dagens utmaning. Men finns det ett problem i ena änden så finns det en lösning i den andra. Den här låten ligger högt upp på olika topplistor och utifrån det så antar jag att den ofta spelas på radio. Vid de få tillfällen jag lyssnat på radio så har jag dessutom hört den. Skön låt.

Utmaningen dag 16, En låt som jag brukade älska men nu hatar

När den här låten kom så tyckte jag att den var så otroligt bra. Det var många år sedan och någon stans försökte jag väl just då hitta någon form av musikidentitet. Idag kan jag verkligen inte fatta hur jag kunde tycka det. Det finns liksom inte ens på kartan. Det är tur att jag inte fastnade för den här typen av musik. Men den blir ett utmärkt bidrag till dagens utmaning.

Utmaningen dag 15, En låt som beskriver mig

Den här kanske. Hahahaha

Utmaningen dag 14, En låt som ingen tror jag skulle älska

Snart har jag nått hälften av uppdragen i denna utmaning. Och idag har vi kommit till en låt som ingen tror att jag skulle älska. Det jag vet att jag någon gång har sagt till någon är att jag inte gillar Lars Winnerbäck. Så därför kanske det är lite förvånande att jag har fastnat för den här låten av just Lars Winnerbäck. Jag tycker helt enkelt om den kort och gott. Om det finns andra alternativ till denna dags utmaning så är jag tacksam att få veta dessa, för jag gan inte komma på något.

Helgen som var.

Helgen som nu passerat har minst sagt vart klockren. Fredagen spenderades med gamla goda vänner och en massa andra glada människor på Amazon. Björn Rosenström spelade för oss och vi sjöng med så mycket vi orkade. Helnöjd med kvällen. Lördagen i Malmköping och gammeldags marknad. Tror nästan att den är mysigare än den vanliga marknaden. Mycket provsmak av ost och annat gott blev det. Söndagen med pyssel hemma. Oliver och jag satte upp poolen medans Nina kalasade hos en dagiskompis. Summan av hela helgen är att det har vart en riktigt lyckad helg. Och det är med gott mod jag nu lämnat den och ger mig in i en ny vecka. Nöjd Carlsson.

Utmaningen dag 13, En låt som är guilty pleasure

Ja, jag visste inte heller vad det betyder, guilty pleasure. Så jag tog väl och slog upp det. Och om jag inte totalt har missuppfattat det så betyder det alltså något som man skäms lite för att man tycker om. Så även denna dag blev det en ganska svår nöt att knäcka, jag skäms ju liksom inte så ofta över saker. Men den här låten, eller egentligen den här gruppen är väl kanske inget jag skulle spela upp på min fest numera. Även om det har hänt. Hur som helst, lite gamla minnen från ungdomens dagar igen. Det här är synthpop när den är som bäst.

Utmaningen dag 12, En låt av ett band jag hatar

Faktiskt svårt att komma på. Måste vara ett tecken på att jag verkligen är en musikalisk allätare. Den här gruppen är inte bra hur som helst. Det första jag tänker på när jag hör deras namn är att de skulle göra sig bättre som reklamgubbar för valfri white-tandkräm. Snuskigt "smile" har dom. Nej det här är inte bra.

Utmaningen dag 11, En låt av mitt favoritband.

Som jag har sagt förr så finns det många favoriter. Denna grupp är nog den som kommer leva kvar längst som favorit tror jag. Sjukt bra är dom.

Utmaningen dag 10, En låt jag kan somna till.

Den här är en kandidat till denna dags utmaning. Har somnat många gånger till denna låten under mina ungdomsdagar i bussen på väg till och från skolan. Skön låt.

Utmaningen dag 9, En låt jag kan dansa till.

Haha, det går väl egentligen att skaka rumpan till de flesta låtar. Allt handlar om rätt tillfälle och att man får rätt gung i kroppen. Den här låten tycker jag skapar ett sånt skönt "upp på dansgolvet gung". Tyvärr så fick man inte dela orginalversionen från youtube, den är lite mer, vad ska man säga... rytmisk, kanske än vad denna video är. Men samma låt i en lite mjukare version får ni här och nu. Så upp o hoppa...

Utmaningen dag 8, En låt som jag kan hela texten till

Det råkar förvisso vara så att jag kan texten till de flesta av Björn Rosenströms låtar. Jaja, jag vet jag är lite skruvad. Här är i alla fall en av dom. Och på fredag ska vi titta på honom live på Tobbes Amazon. Ska bli riktigt kul det. Hej hopp..

Utmaningen dag 7, En låt som påminner mig om ett speciellt tillfälle

En lördagkväll hemma hos oss tillsammans med Lollo, Jonas, Jessica och Singstar. Med just den här låten vann jag över Jessica. Första och enda gången det inträffat. Lär jag nog komma ihåg minsan. Haha.

Utmaningen dag 6, En låt som påminner mig om ett ställe.

Satte mig vid datorn och började fundera. Jag var nära att ge upp faktiskt men plötsligt ramlade poletten ner. Och plötsligt blev det ju självklart. Jag vill minnas att det var 2009, tiden går så fort så jag är lite osäker. Däremot är jag säker på att stället är Birka Paradise, på väg till Åland och fulllastad med OKQ8 personal. Den här låten blev någon form av "korridor hit" denna resan. Vi från Flen sjöng den helt klart bäst. Jag blir lite full i skratt av tanken. Kul minne.

Vilken ökning.

Måste hoppa i mellan alla utmaningar med ett vanligt inlägg. Det är jätteroligt att så många har hittat hit. Troligen beror det på att jag valt att exponera bloggen på Facebook och på så sätt talat om att den finns. Men att jag skulle komma upp i ca 100 besök på en vecka trodde jag nog inte. Riktigt riktigt kul. Hoppas att det jag skriver faller er i smaken och att ni tittar hit lite då och då. Så till alla nya läsare vill jag säga varmt välkomna hit, till mitt lilla utrymme i den cybervärld vi valt att kalla Internet.

Utmaningen dag 5, En låt som påminner mig om någon

Den här låten får mig att tänka på min goda vän Johan. Det är lite som att låten och han går hand i hand på något sätt. Hittade en filmsekvens med ett lite roligt intro. Så var så goda...

Utmaningen dag 4, En låt som gör mig ledsen

Jag vet väl inte om denna gör mig ledsen men den berör otroligt mycket. Jag hade inte en aning om vem hon var denna underbara Carolina Wallin Peréz. Av en ren slump fick vi barnvakt en kväll i våras, så vi åkte till Tobbes Amazom med goda vänner för att äta gott, dricka gott och lyssna på trubadur. Så klev hon upp på scenen och började sjunga och kvällen förvandlades till något minst sagt magiskt. Den här låten är otroligt vacker, texten fantastisk och hon har en enastående röst. Så vid rätt tillfälle och med rätt sinnesstämning så kan den nog få en och annan tår att trilla.
Gott folk, vad ni än gör, ta en paus från det. Tryck på videon, blunda och lyssna. Det här är vackert.

Utmaningen dag 3, En låt som gör mig glad

Lite kul att denna kom just på en fredag när det ska laddas upp inför helgen. Det finns i alla fall tre heta kandidater till denna post och det var inte helt lätt att bestämma vilken det skulle bli. Men så här får det bli. Vet inte om det är låten i sig eller om det är Ninas smittsamma skratt som gör mig glad. Hur som helst, här är mitt bidrag till låt som gör mig glad.

Utmaningen dag 2, min hatlåt

Den här låten är enligt vad jag tycker bland det sämsta som gjorts. När man dessutom ser videon så blir man ju näst intil generad av hur dåligt det är. Nej, helt klart min hatlåt huuuuu.

Utmaningen Dag 1, favoritlåt

Det finns många favoriter och det är svårt att hitta den bästa. Det här är i alla fall helt klart en av dom. Vill man se honom live så kan man ju alltid komma till Malmamarken i sommar, om ryktena stämmer.

30 dagar 30 låtar

Lollo undrade om jag hängde på denna "lilla" utmaning. Kan vara lite kul, gäller bara att komma på hur man lägger upp klipp från Youtube på bloggen. Men det borde väl inte vara för svårt antar jag. Detta är i alla fall låtarna jag ska fundera kring:

dag 01 – din favoritlåt
dag 02 – din hatlåt
dag 03 – en låt som gör dig glad
dag 04 – en låt som gör dig ledsen
dag 05 – en låt som påminner dig om någon
dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 08 – en låt som du kan hela texten till
dag 09 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

Svettigt, nu kör vi....

Semestern

I helgen har jag och hela familjen vart på en liten utomlandssemester tillsammans med grannarna på Bronäs. Det var en riktigt lyckad och framför allt trevlig helg i landet där alla heter Esa och Pekka. Massor av god mat och laddat med aktiviteter för oss alla. Ungarna har nog fått ett minne för livet. Men det var nästan så att det bästa med hela resan var att få titta in i loket under tågresan hem. Men alla har helt klart haft det jättebra. Väl hemma igen verkar det vara svårare än jag trodde att återhämta sig. Hela familjen är lite småtrötta. Skulle behövas lite semester känner jag. Men men, det här måste göras om igen helt klart.

300

Vet inte om det är varken en merit eller ett nederlag men en sak är säker, detta är mitt trehundrade inlägg i denna blogg på halvblind.blogspot.com. Tänk om man skulle skriva ut samtliga inlägg och ge dom varsin sida i en bok. 300 sidor. Nästan en hel roman. Fast jag tror inte det. Vill någon läsa så finns de ju här på bloggen, vi spar på skogen denna gången tror jag. Hur som hellst, det är ny vecka gott folk. Är det inte lite som att göra en omstart på sig själv natten mellan söndag och måndag? Man hör ofta fraser som " ny vecka, nya tag" osv. Varför ska man hela tiden ta nya tag undrar jag. Ibland kan det vara skönt att bara få fortsätta där man avslutade. Och det är väl så det är egentligen, eller? Bara för att det råkar vara måndag så kastar man sig ju inte in i ett nytt projekt. Dessa kommer ju liksom lite när som helst. I alla fall är det så i mitt liv.
Nåväl, filosofen har gjort sitt för denna gången. Nu dags för lite sysslor. Så till nästa gång, ha det gott.

Planeringen som sprack.

Torsdag och helt ensam i huset. Tanken är att det denna dag ska bokföras, betalas räkningar och en massa annat papperspyssel. Jag lämnade Nina på dagis kl 9. Åkte hem och tog med Lex på en löprunda i skogen. Pustade en stund, duschade och nu sitter jag här. Oj vad jag bokför!! Inte. I stället flummar jag runt på internet och på så vis förhalar det som är viktigt. Börjar dessutom känna en bekant känsla i magen och tankarna går då åt kebabhållet. Ska ju ÄNDÅ ner på stan och hämta ut medicin åt Oliver. Och då kan jag ju passa på att köpa kebab och kanske gå på bolaget. Sen ska Oliver mötas upp vid taxin, jag har lovat att fixa deras gungor. Sen dröjer det inte länge för än Nina och Lollo kommer hem och då ska ju jag åka till jobbet. På nåt sätt känns det som att det är ingen idé att börja med bokföringen, kommer nog inte hinna sitta utan att behöva sticka i mellan med något annat. Det är tur att det är en dag i morgon också.

Minisemester

Påskhelgen har spenderats på Bronäs i husvagn. Vi har umgåtts och haft trevligt mellan våra alla olika arbetspass. Det är skönt och fra och framför allt roligt för barnen att hitta på något annorlunda. Även om det bara handlar om att åka till grannen och sova i husvagn. Ett arbetspass kvar på denna helg. Troligtvis kommer detta att hålla samma linje som de andra, nämligen ganska hysteriska. Närmast väntar lite grillning och sen får vi se vad som händer. Ungarna är fortfarande fulla av energi iaf.

Varför?

Det är väldigt konstigt men nu har det hänt för andra gången. Jag parkerade min fyrhjuling på Willys parkering och skulle gå in och handla. På väg in tryckte jag på larmknappen och fyrhjulingen tjöt till. Grejen med det hela är att larmet på bilen bredvid drog igång. Första gången det hände trodde jag att det var en tillfällighet men nu börjar jag tvivla på det. Helskumt hur som helst. Hur kan det bli så? Jag begriper inte.

Uppladdning

Sitter och laddar upp inför att återvända till jobbet. Det lär väl ha hänt en hel del på en vecka på jobbet antar jag. Lite egendomligt att åka dit utan att ha en aning om vad som finns att göra. Men det löser sig nog. Dagen har spenderats hemma med lite hundjobb. Två har bådat och blivit fina. Jag har också hunnit med lite pyssel framför datorn. Så nu är det bara att invänta tjejerna i familjen för att sen kunna dra till jobbet. Full fart, ta hand om er.

Förbaskade hundskrälle

Förmiddagen har gått i städningens tecken. Inte för att jag egentligen ville eller orkade men det fanns ett visst behov. Den lilla hunden som vi är hundvakt åt i ett dygn tycker nämligen att man ska revirpinka in det område där man ska vistas. Så en viss sanering av lägenheten har helt enkelt vart ett måste denna förmiddag. Den lilla hunden bekymras dock inte över det han ställt till med utan har med belåtenhet klivit runt och till och med legat i sina egna kroppsvätskor. Men som man bäddar får man ligga och han var inte jätteförtjust över att stå i badet och bli ren. Hur som helst så är nu både huset och hunden tvättade och jag överväger att placera honom i bur för att undvika en repris av förmiddagen. För övrigt så är mitt huvud fullt av energi idag, men kroppen säger ifrån. Det är en riktigt jobbig känsla. Får väl helt enkelt göra något som inte innebär att jag måste röra på mig. Frågan är bara vad?

Resultatet.

Dagens besök hos läkaren resulterade i en mängd piller och andra godsaker. Han konstaterade att jag har lunginflamation. Så det är bara att hålla sig inne och ta det lugnt några dagar. Och förstås pressa i medicin i kroppen, kanske kan få ett slut på skiten till slut.

Vakna

Åter igen dags för morgonvecka på jobbet. Och som vanligt lär rädslan att försova sig komma krypande framåt natten. Det brukar vara en ganska sömnlös natt mellan söndag och måndag. Resten av veckan brukar utmattning råda bot på den saken. Hur som helst så är det måndag i morgon så nu kör vi.

När solen inte lyser.

Ett steg i rätt riktning är att vi nu gått in i sommartid. Detta innebär emellertid att det tar en stund att vänja om med den effektiva sovtiden på dygnet. Det märkls i synnerhet på barnen som har lite svårt att komma till ro på kvällarna. Men tids nog så är alla omställda och har rättat in sig i ledet. När mörkret väl har fallit så är det ganska skönt att sjunka ner i soffan en stund och koppla av. En sådan kväll blir det idag. Bara sitta och känna hur kroppen sakta kopplar ner till sovläge. Så till nästa gång. Natti.

Krogen

Här om dagen kom jag hem från jobbet och fick två glada nyheter serverade. Det ena att vi har barnvakt på lördag kväll så jag och Lollo ska passa på att gå på Amazon. Ska bli riktigt riktigt kul. Det var länge sen sist. Hur som helst så vankas det mat, trubadur och pubkväll. Riktigt nice. Den andra nyheten kom från Lollos besök på folktandvården. JAG LEDER FORTFARANDE STÖRST GAP LIGAN I FLEN med mina 72mm. Är stolt över min stora trut. Undrar om jag vinner något. Fri tandvård skulle ju inte vara fel. Nej nu åker sista slurken av morgonkaffet ner, dags att göra något vettigt av min lediga dag. Hej hopp.

31

Att fylla 31 vet jag inte om det egentligen är så mycket att fira. Det bästa vore om det vände vid 30 och började gå baklänges. Jag tycker att åren mellan 20 och 30 var ganska bra och skulle kunna köra de i repris. Men det fungerar ju inte så, hur mycket man än vill. Hur som helst så finns det vissa fördelar med att fylla år. Många värmande gratulationer från goda vänner, frukost på sängen och framför allt så är våren på ingång. Det ska bli så otroligt skönt. Jag längtar mer än någonsin efter att kunna ta ett dopp i poolen, sitta och njuta i solen och efter varma grillkvällar. Och gott folk, vi är snart där. Även om det känns långt bort när man en dag som denna tittar ut genom fönstret.

Morgon.

Jag börjar allvarligt ledsna på att hela tiden vara så otroligt morgontrött. Kaffe i stora mängder hjälper ju inte heller. Jag måste komma på något sätt att bli pigg på. Ggr som helst så kommer dagen att erbjuda en del måsten. Så dax att sätta lite fart. Även om det bär emot.

07.00

Klockan 7, utsikt från kassan på jobbet.

Mellan 20 och 25

Att jobba morgonskift mellan den 20:e och 25:e under månaden har sina för och nackdelar. De flesta har ont om pengar och handlar inte så mycket, men en samhällsgrupp har fått det och ska under denna period "passa på". Farbröderna som "passar på" är oftast 70+ och det är inte alltid det går riktigt deras väg när det gäller tekniska saker som att slå sin kod, få igång bensinpumpen etc. De flesta försöker i alla fall göra sitt bästa och oftast är de på gott humör och har tålamod. Ofta passar de på att vara lite extra sociala och man kan få höra historier från deras barndom eller hur vädret var i februari 1973 osv. Berättelser som naturligtvis kan irritera andra kunder som väntar bakom i kassakön. I går var det dessutom två farbröder som grejade på egen hand i tvättmaskinen. Efter mycket knappande av koder och försök att ta sig in i hallen utan att lyckas hade de blandat ihop sina bägge tvättkoder, kastat en i soporna och på ett revy artat sätt snurrat till det mesta. Ingen av dom noterade den lilla detaljen att det redan var en annan bil i hallen som maskinen tvättade. Men trots lite missöden och strul ibland med alla möjliga konstiga saker så gör de små farbröderna sitt bästa, de flesta är glada och det är trevligt att ha dom här som kunder. Men ibland undrar jag hur i h-vete de lyckas med saker och ting. Det lär väl visa sig den dagen jag blir 70+

Skruvat

Här om natten drömde jag årets mest skruvade dröm. Det hela började med att jag och Lollo hade en trevlig stund tillsammans på soffan i tv-rummet. Plötsligt knackar det på dörren väldigt intensivt. Efter mycket om och men tar jag på mig min morgonrock och går för att öppna. På trappen möts jag av två saker. En Bibel och en Röda Korset insamlingsbössa. Förvånad höjer jag blicken och möts av fyra personer ur Frälsningsarmén som genast börjar sjunga upp. Jag står och tittar en stund och plötsligt kommer Lollo farandes och ropar, Det är ju min jobbarkompis Kicki. Så Lollo far ut på gården spritt språngande naken och utan anledning sjunger vi alla den där sången "jag har öppnat pärleporten" (eller hur den går). Alla tar dessutom i för kung och fosterland, ingen tystsång här inte.
Ibland undrar jag vart allt kommer ifrån. Skruvat minst sagt.

När jag blir gammal...

... ska jag leva loppan och göra allt det där som man drömmer om. Resa, ta dagen som den kommer, gå på Spa mm. Men jag blev duktigt nedtryckt i skoskaften idag när jag öppnade det oranga kuvertet som kommer varje år. Hur i h.vete ska jag kunna åka till Thailand på en pension under 13000 i månaden, innan skatt dessutom. Om man ska bo och äta så kanske det räcker till en dygnskryssning till Åland. MAX. Nej det här får vi göra något åt. Dags att börja pensionsspara om man ska bli en riktig livsnjutare. Gäller bara att komma på ett bra sätt. Vem vet, kanske dyker det upp ett tredje telefonnummer i tvrutan på lördagens melodifestival. Skulle ju vara en relevant ide kanske. Annars får jag väl helt enkelt spara och spara så som så många andra gör. Lite trist, men mer trist är det att leva på havregrynsgröt när man blir gammal.

För övrigt börjar jag misstänka att min blogg ligger länkad från Aftonbladet eller nåt, besökarantalet har liksom ökat med massor de senaste veckorna. Kul tycker jag. Hej hopp till nästa gång.

Jobba på.

Jag har tagit med mig mitt tunga förkylningshuvud in till pappershögen idag. Och det har faktiskt gått ganska bra. Jag har nästan jobbat ikapp med bokföringen som låg och väntade. Jag har till och med börjat titta på den kommande årsredovisningen som ska göras. Det sköna är att det verkar stämma ganska bra, men lite jobb kommer ändå att behövas. Vissa saker kräver en liten utredning innan jag är nöjd. Jag råkar ju vara av den typen att jag vill att allt ska stämma. I morgon ska jag försöka jobba som vanligt på macken, hoppas att huvudet inte smäller innan dess bara. Kan inte direkt påstå att jag är jättemotiverad men det får la gå. Hej hopp.

Det straffar sig.

Om man låter bli att köra bokföring med täta intervaller så får man med säkerhet mycket att göra den dagen man tar sig i kragen och jobbar med det. Dessutom finns risken att nåt blir fel vilket i sin tur bidrar till framtida problem. Så ett gott råd till alla er som driver företag eller nån gång kommer att göra det är; gör bokföringen noggrant och ofta, då blir problemen mindre och tiden spenderas på ett effektivare sätt. Så nu har bror duktig talat och i morgon blir det mycket att göra för en som vart lat, dvs mig själv. Sen blir det en gång i veckan. Lovar.

Blogg app

Måste bara prova om min nya bloggapp fungerar. Ett lite enklare sätt att blogga på, kanske. För övrigt håller jag på att bli sjuk vilket jag tycker är helt onödigt. Men det går väl över nån gång.

Världens bästa Neva

Jag tog med mig Neva på en joggingtur igår. Och denna gången kan jag inte göra annat än att berömma min lilla tjej. Hon sprang bredvid mig hela vägen utan att rycka eller dra i kopplet en enda gång. Jo en förresten. Vi mötte en liten bjebbhund som kaxade mot Neva så hon var tvungen att låta lite sur tillbaka. Annars skötte hon sig exemplariskt och det hela blev en trevlig runda. Idag har mitt otekniska jag vart i farten och försökt fixa Olivers Fräs. Det gick som väntat åt helvete. Att jag aldrig lär mig att bara låta bli, men jag vill ju lära mig nån gång. För övrigt så var det fel delar så jag är ganska oskyldig denna gång. Nu blir det kaffe och uppladdning till kvällens melodifestival som ska ses tillsammans med gott sällskap. Må gott allihop.

Skickat från min HTC

Sorg

Sorgens dag i dag. En ikon inom svensk tv har gått bort. Ni förstår säkert vem jag menar. Nämligen Finn Hendil, skaparem av Sveriges mest sedda tv-sändning nämligen testbilden. Denna kultbild som så många av oss växt upp med och kanske irriterat sig på ibland. För det var ofta så att den visades både på ettan och tvåan när man var liten och ville se på tv. Kvar fanns då inga alternativ så för att ha något att göra tittade man på testbildens klocka och hoppades att något skulle börja. Nu år alltså skaparem död. Tråkigt men sant.

Skickat från min HTC

Jobbig dag.

Dagen har vart minst sagt omtumlande. Trots detta har inget utöver det vanliga hänt. Bara det att det har vart en dålig dag. Hoppas på att morgondagen blir bättre och kanske lite roligare. Skulle vilja göra något roligt, grillfest eller nåt. Men det får nog vänta till sommaren misstänker jag, det lär nog inte komma så många nu. Hur som helst så har jag  nu intagit sittande position framför tv;n och finalen av fångarna på fortet.
Kram på er alla vänner.

Skickat från min HTC

Min HTC

Den är så fin min nya lilla mobil. Äntligen en telefon som faller mig i smaken till 100%. Det tar dock längre tid att skriva sms men man vänjer sig nog. Kanske man kan blogga lite oftare också.
Denna fina fredag kommer i övrigt att handla om jobb och nöjen. Ska jobba hemma en stund på förmiddagen, en stund på macken på eftermiddagen och till kvällen blir det bowling och mat med mina goa jobbarkompisar. Ha världens bästa dag.

Katter

Katten är ett djur som man kan ha stor glädje av. Speciellt om man bor lite lantligt som jag gör. Lite därför var också anledningen till att detta hushåll skaffade Nisse och Purren. Men något gick fel. En vanlig katt jagar och äter möss, Våra katter lägger dom på trappen eller tar in dom, dessutom ibland levande. Purren föredrar kattmat. De flesta katter är ute och gör sina behov. Inte våra, de går ut max en timme, kommer in och går på kattlådan. Om denna skulle vara oåtkomlig sätter dom sig i badkaret eller på toaletten om locket är öppet. Normala katter aktiverar sig på dagarna. Våra gör det inomhus på nätterna, för på dagen är ju duntäcket ledigt i sängen. Normala katter jagar fåglar, ju större desto bättre. Våra är rädda för skatorna. Normala katter klättrar i träd och vässar klorna. Våra vässar klorna på möblerna alt. husses fötter när husse tittar på tv. Så katter i all ära, men Nisse och Purren, ni hänger löst.

Ett av mina många tvångsbeteenden jag har är att läsa Den oftast extremt dåliga historien som Expresser publicerar varje dag. Oftast blir jag irriterad i stället för glad eftersom historierna oftast är så fruktansvärt långt bort ifrån min humor. Ändå bara måste jag läsa dom. Helt galet på något vis. Hur som hellst så blev jag mycket förvånad här om dagen när jag till och med skrattade till en gång. Den var dålig men ändå lite kul. Så gott folk, här är den:

- Hallå är det brandstationen?
- Ja.
- Det brinner i mitt hus!
- Ok, hur tar vi oss dit?
- Har ni inte kvar de där röda bilarna?

Haha, jo lite rolig var den. Eller?
Nu lördageftermiddag och det är dags att dra till jobbet strax. Hörs.

I väntans tider

I tisdags var det så dags igen för anställningsintervju. Denna gången till en tjänst på OKQ8 som kampanjsamordnare. En tjänst som skulle vara så sjukt kul att jobba med. Dock är det som så att jag är knappast ensam om att tycka så. De skulle hålla intervjuer i en och en halv vecka, så chansen att få jobbet är fortfarande ganska liten. Dessutom lämnade jag kontoret med en ganska trist magkänsla att jag inte lyckades få fram hur otroligt gärna jag vill ha jobbet. Lika så gäller kemin med hon från personalavdelningen. Vi klickade inte till 100% vilket är jättesynd. Så summan hittills är att jobbet som jag vill ha mest på jorden går troligen till någon annan. På ren svenska, jag är så jävla ledsen, arg och besviken på mig själv om jag lyckats få allt att skita sig. Det visar sig i nästa vecka.:-(

Fullt grepp

Här är dom. Skorna som gör att det greppar även om marken är full av envis is och snö. Och de verkar faktiskt fungera riktigt bra. Jag ska ta en liten testrunda senare ikväll. Hej hopp.

Nya familjemedlemen

Han heter Anders.

Carlsson på taket.

Roligt är det inte. Det är högt, halt och garanterat mycket snö. Dagen har ägnats åt snöskottning på taken. Allt detta riskfylda arbete enbart på grund av att sotaren ska dyka upp. Och sotaren ska man hålla sig väl med. Så i morse klev jag upp på takstegarna och förvandlades till något som kan liknas vid en myling. Först uppåt på alla fyra vilket gick bra. Nästa steg är att vända på sig när man kommer till nocken, det är helt klart det värsta. Sen är det bara att ta sig sakta ner. Steg för steg och borsta och skotta. Till slut var det i alla fall klart och sotaren blev nöjd och glad. Själv var jag ganska missnöjd med hur köket såg ut efter den svarta mannens framfarande. Han var inte av den försiktiga typen, lik förbannat skrattar man lite artigt och säger "Det är lugnt. Köket skulle ändå städas". Vad man ljuger bara för att vara lite trevlig. Som tur var fick jag beröm för hur vi eldar innan har kliade sig i ansiktet och på så vis blev kolsvart. Men som en oberörd sotare ska vara satte han sig med svartvitt nylle i bilen och drog iväg. Barnen blev i alla fall förtjusta eftersom de tyckte att han betedde sig som Markus i Bolibompa och ville naturligtvis också sota direkt när han åkt. Så nu är jag en tråkig pappa också.

2011

Det är bara att hålla tummarna på att det nya året blir bättre än det gamla. Det beror till största del på mig själv och min önskan att må bättre. Så dax att ta mig i kragen och träna mer, bli lite nyttigare osv. Förhoppnigsvis kanske jag också får ett nytt jobb detta år. Det vore jävligt kul för att utrycka det klart. Nåvä, inga löften men jag ska åtminstone göra ett försök. Så må gott alla vänner, jag ska göra mitt bästa.