Jobbig dag.

Dagen har vart minst sagt omtumlande. Trots detta har inget utöver det vanliga hänt. Bara det att det har vart en dålig dag. Hoppas på att morgondagen blir bättre och kanske lite roligare. Skulle vilja göra något roligt, grillfest eller nåt. Men det får nog vänta till sommaren misstänker jag, det lär nog inte komma så många nu. Hur som helst så har jag  nu intagit sittande position framför tv;n och finalen av fångarna på fortet.
Kram på er alla vänner.

Skickat från min HTC

Min HTC

Den är så fin min nya lilla mobil. Äntligen en telefon som faller mig i smaken till 100%. Det tar dock längre tid att skriva sms men man vänjer sig nog. Kanske man kan blogga lite oftare också.
Denna fina fredag kommer i övrigt att handla om jobb och nöjen. Ska jobba hemma en stund på förmiddagen, en stund på macken på eftermiddagen och till kvällen blir det bowling och mat med mina goa jobbarkompisar. Ha världens bästa dag.

Katter

Katten är ett djur som man kan ha stor glädje av. Speciellt om man bor lite lantligt som jag gör. Lite därför var också anledningen till att detta hushåll skaffade Nisse och Purren. Men något gick fel. En vanlig katt jagar och äter möss, Våra katter lägger dom på trappen eller tar in dom, dessutom ibland levande. Purren föredrar kattmat. De flesta katter är ute och gör sina behov. Inte våra, de går ut max en timme, kommer in och går på kattlådan. Om denna skulle vara oåtkomlig sätter dom sig i badkaret eller på toaletten om locket är öppet. Normala katter aktiverar sig på dagarna. Våra gör det inomhus på nätterna, för på dagen är ju duntäcket ledigt i sängen. Normala katter jagar fåglar, ju större desto bättre. Våra är rädda för skatorna. Normala katter klättrar i träd och vässar klorna. Våra vässar klorna på möblerna alt. husses fötter när husse tittar på tv. Så katter i all ära, men Nisse och Purren, ni hänger löst.

Ett av mina många tvångsbeteenden jag har är att läsa Den oftast extremt dåliga historien som Expresser publicerar varje dag. Oftast blir jag irriterad i stället för glad eftersom historierna oftast är så fruktansvärt långt bort ifrån min humor. Ändå bara måste jag läsa dom. Helt galet på något vis. Hur som hellst så blev jag mycket förvånad här om dagen när jag till och med skrattade till en gång. Den var dålig men ändå lite kul. Så gott folk, här är den:

- Hallå är det brandstationen?
- Ja.
- Det brinner i mitt hus!
- Ok, hur tar vi oss dit?
- Har ni inte kvar de där röda bilarna?

Haha, jo lite rolig var den. Eller?
Nu lördageftermiddag och det är dags att dra till jobbet strax. Hörs.

I väntans tider

I tisdags var det så dags igen för anställningsintervju. Denna gången till en tjänst på OKQ8 som kampanjsamordnare. En tjänst som skulle vara så sjukt kul att jobba med. Dock är det som så att jag är knappast ensam om att tycka så. De skulle hålla intervjuer i en och en halv vecka, så chansen att få jobbet är fortfarande ganska liten. Dessutom lämnade jag kontoret med en ganska trist magkänsla att jag inte lyckades få fram hur otroligt gärna jag vill ha jobbet. Lika så gäller kemin med hon från personalavdelningen. Vi klickade inte till 100% vilket är jättesynd. Så summan hittills är att jobbet som jag vill ha mest på jorden går troligen till någon annan. På ren svenska, jag är så jävla ledsen, arg och besviken på mig själv om jag lyckats få allt att skita sig. Det visar sig i nästa vecka.:-(

Fullt grepp

Här är dom. Skorna som gör att det greppar även om marken är full av envis is och snö. Och de verkar faktiskt fungera riktigt bra. Jag ska ta en liten testrunda senare ikväll. Hej hopp.

Nya familjemedlemen

Han heter Anders.

Carlsson på taket.

Roligt är det inte. Det är högt, halt och garanterat mycket snö. Dagen har ägnats åt snöskottning på taken. Allt detta riskfylda arbete enbart på grund av att sotaren ska dyka upp. Och sotaren ska man hålla sig väl med. Så i morse klev jag upp på takstegarna och förvandlades till något som kan liknas vid en myling. Först uppåt på alla fyra vilket gick bra. Nästa steg är att vända på sig när man kommer till nocken, det är helt klart det värsta. Sen är det bara att ta sig sakta ner. Steg för steg och borsta och skotta. Till slut var det i alla fall klart och sotaren blev nöjd och glad. Själv var jag ganska missnöjd med hur köket såg ut efter den svarta mannens framfarande. Han var inte av den försiktiga typen, lik förbannat skrattar man lite artigt och säger "Det är lugnt. Köket skulle ändå städas". Vad man ljuger bara för att vara lite trevlig. Som tur var fick jag beröm för hur vi eldar innan har kliade sig i ansiktet och på så vis blev kolsvart. Men som en oberörd sotare ska vara satte han sig med svartvitt nylle i bilen och drog iväg. Barnen blev i alla fall förtjusta eftersom de tyckte att han betedde sig som Markus i Bolibompa och ville naturligtvis också sota direkt när han åkt. Så nu är jag en tråkig pappa också.

2011

Det är bara att hålla tummarna på att det nya året blir bättre än det gamla. Det beror till största del på mig själv och min önskan att må bättre. Så dax att ta mig i kragen och träna mer, bli lite nyttigare osv. Förhoppnigsvis kanske jag också får ett nytt jobb detta år. Det vore jävligt kul för att utrycka det klart. Nåvä, inga löften men jag ska åtminstone göra ett försök. Så må gott alla vänner, jag ska göra mitt bästa.