En del

En del eller som det så vackert heter på engelska one peace (eller hur det stavas) måste vara det absolut osexigaste klädesplagget som uppfunnits på denna jord. Jag köpte en sådan på jobbet och gav till Lollo i julklapp, mest för att jävlas lite. Hon har inte använt den kan jag säga så igår la jag vantarna på den. Det är faktiskt ganska skönt trots allt att gå omkring och skrota i en sån. Jag skulle dock aldrig gå utanför dörren med den och jag är glad att vi inte har några grannar som tittar in genom fönstret. Men nu är den min i alla fall och alltid roar det någon. Barnen skrattade gott i alla fall. Något som om möjligt är ännu mer knäppt fick jag se på tv igår. Jag tittade på Fråga Olle dokumentären som bland annat handlade om "penisteater". Det hette förstås något helt annat men teater var det. Hur i hela friden kan man komma på tanken att ställa sig på scenen inför en massa människor, helt naken och konstruera om snoppen till allt möjligt? Han lyckades göra allt från en hamburgare till lochnessodjuret bara genom att dra och slita i den stackars kroppsdelen. Det roliga är att folk alltså betalar pengar för att få se nåt dylikt. Ibland undrar jag hur människan är funtad där uppe i huvudet. Men det är väl kanske tur att vi är olika och jag kan säga att jag är inte en av dom som kan eller tänker möblera om min snopp till 65 olika figurer, jag tänker inte ens prova. Det gör nog ganska ont skulle jag tro. Nog med galenskap och märkliga påhitt. Den här veckan blir en smula hattig. Jag är på jobbet varannan dag ungefär. Sen är det möten, ledigt på grund av övertid osv. Det mesta flyter på och det är skönt. Jag har ju alltid strävat efter att en arbetsplats ska fungera väl oavsett vem som jobbar, då finns kompetens hos alla vilket leder till bra utveckling av arbetsplatsen. Bla bla bla, ni förstår hur jag menar och vi är snart i hamn med den saken på jobbet. Det flyter på bra i det stora hela redan efter en dryg månad så det finns stor potential att det kommer bli skitbra så småningom, och det glädjer mig.

Fullt ös på Taljasjön

En lördag i racingens tecken. Lycklig pojke som fick leka ur sig lite. (För att inte tala om pappa)

Underbara bortförklaringar

Det här med att åka fast i polisens kontroller och försöka förklara sig bort från böter och annat kan ibland bli roande för andra. Jag hittade dessa bortförklaringar på Aftonbladets hemsida. Läs och njut...

"Jag ska ju till slottet och få medalj av kungen" (Cyklat mot rött).

"Ska ni hålla på så här så förtar det all glädje med att cykla för mig" (Cyklat mot rött).

"Jag ska på konsert med Paul McCartney" (Cyklat mot rött, konserten visade sig vara om en vecka).

"Jag borde slippa, jag har ju miljöcykel" (Cyklat mot rött).

"Jag är 43 år, jag gör vad fan jag vill" (Ej burit bilbälte).

"Jag har bråttom till bilbesiktningen, kan jag komma tillbaka och skriva på senare (Kört en heldragen linje).

"Vadå, jag såg ju henne inte ens" (Bilist som struntade i kvinna halvvägs ut på övergångsställe).

"Hur skulle jag kunnat se skylten, det låg ju en lastbil framför mig" (Förbjuden vänstersväng).

"Han som körde framför mig körde mycket fortare, ta honom" (Fortkörning).

"Ni är fan värre än irakiska säkerhetspolisen var. Jag tar första bästa flyg tillbaka när det blir fred där alltså" (Taxichaufför, ej släppt förbi gående på övergångsställe).

"Det är första gången på 20 år en kvinna ber om mitt telefonnummer" (Man som gjort förbjuden vänstersväng).

"Jamän… hade jag sett skylten hade jag inte kört där… fattar du väl" (Bilist i bussfil).

"Vem har tagit beslut om att det ska vara busskörfält här?Det måste ha kommit för bara 14 dagar sedan". (Bilist i bussfil på Stadsgårdsleden).

Polis: ha en trevlig kväll Bilisten: ja, den kommer ju bli jävligt trevlig...

"Jag äter i och för sig mycket praliner… se, jag är helt uppsvälld på magen" (Rattfyllerist som inte druckit något, trots 0,34 i evidenzern).

"Vi kan sluta diskutera, du är inte på min intellektuella nivå märker jag" (Cyklist mot rött till YB Adolphson).

"Hur mycket..? Va fan, tusen spänn… du kan skriva två tusen direkt, jag tänker köra här i morgon också" (Taxi i bussfil).

Taxichaufför: "Vet du varför jag blir arg? På 10 år, jag har kört mot rött, jag har kört heldraget, svängt mot förbjuden vänstersväng… aldrig har ni låtit mig slippa, ni skriver alltid på mig." YB Adolphson: Du menar att vi gjort vårt jobb?Taxichauffören: Du... nästa gång låter jag kunden gå sista biten och ringa till dig och gnälla! (Taxi med förbjuden vänstersväng).

"Jag skulle inte ha köpt kinamat... då hade jag inte hamnat här" (Förbjuden vänstersväng Mariatorget).

"Kom igen, jag fick ju böter igår" (Taxichaufför i bussfil på Swedenborgsgatan).

"Jag har bråkat med pojkvännen! Han ska få betala." (Arg kvinna som kört över spärrlinje på Liljeholmsbron)

Härligt med folk som låter munnen prata innan hjärnan tänker. Det finns ett gammalt fint talesätt som lyder: "Ibland är det bättre att vara tyst än att öppna munnen och undanröja alla tvivel"

Trevlig kväll gott folk :)

Tid att blogga.

Det blev några minuter över denna måndagkväll och tanken slog mig att det var återigen länge sedan bloggen fick någon text. Men jag får prioritera, och just nu är det mycket annat som går före. Jag har nog aldrig vart med om att dagarna går så sjukt fort. De går så fort att jag knappt hinner tänka på att äta. Och ni som känner mig vet att det är något som inte brukar glömma bort. Det är i vilket fall som helst ett tecken på att det jag gör är riktigt roligt. Det är mycket att lära på jobbet och det handlar mycket om att skapa och få rutin på det som ska göras. Alla är vi nya och vi måste hitta ett arbetssätt som fungerar. Och vi är på god väg. Problemet är att det inte finns tid för att stanna upp och tänka. Det är tanke och handling inom loppet av ca 2 sekunder som gäller. Lite som att springa framför en lavin och samtidigt planera vilken väg som blir bäst att springa. Gör det bara, liksom. Men det är kul och lärorikt. Sen blir jag lite full i skratt över att det finns människor som jag träffat i flera år som kunder på macken som nu plötsligt vill vara så väldigt tjenis. Kommer fram och pratar som om vi skulle känt varandra i 10 år eller nåt. Till er vill jag bara säga att jag är fortfarande den Mattias som jag var innan jag blev butikschef. Spännande hur en del är. Måtte jag aldrig bli så. Nog om detta. Det rullar på här hemma också. Huset fullt av hundar just nu. Barnens jullov tar slut idag och i morgon är det vanlig vardag även för dom. Nina är ganska lycklig över det. Skönt att få träffa kompisarna på dagis igen. (Fast mest Frans) Oliver suckade lite över att behöva jobba med som han uttryckte sig, tråkiga skolsaker. Men jag gissar på att även han kommer få roligt med sina kompisar. Nä, nu väntar chipspåsen och tv:n på mig så till nästa gång, må gott och som sagt, ät inte gul snö :)