Gilla min blogg på Facebook

2008-12-29

Året är 2008

Det här är min historia:
Året började minst sagt hektiskt. Vi startade till slut efter många års planering upp Lollos Flens Aktiva Hundcenter. Än en gång ett allra varmaste tack till Jonas, pappa och alla andra som jobbade ideellt många dagar i veckan. Det jag lärde mig under uppbygnaden var bl.a. att dygnet har aldeles för få timmar och att det gör jätteont att slå till med hammaren på tummen. Våren blev ett nervöst och roligt jagande efter inkomst. Nervöst i första hand eftersom jag i all hast fick sparken från macken, och roligt för att lära sig driva företag. Efter några veckor blev jag anställd igen och lugnet la sig som en varm hand på mitt huvud igen. Sen kom de där dagarna som jag bara älskar, de där första vårdagarna med värmande sol och gott kaffe mot husväggen. Det var också här som firman blomstrade som bäst. Tidningarnas, radions och TV:s repotage hade verkligen gjort effekt. Sommaren kom och med den också sol, bad och värme. Det kändes nästan som att vara utomlands den där helgen när vi bodde i husvagn under malmamarken i Malmköping. Grymt skönt. Många sköna bad med barn som skrattar och kastar blålera, en galen Nina som inte alls vill gå upp fast läpparna ser ut som blåbär. Oj jag glömde, jag hade visst en båt i sommras också. När hösten kom hamnade vi i läget att förlänga avtalet på lokalen till firman eller att säga upp den. Vi valde den här gången att dra i handbromsen och fega ur innan det var för sent. Ett klokt val så här i efterhand. Men men, allt som byggts ska tas bort så fram med verktygen igen då. Nu blev det ännu mer bråttom och i all hast skulle den där båten dessutom få sin upptagning och vård. Det fick den till slut och firman flyttades hem till oss. Vissa delar utomhus och vissa i källaren, på vinden, i köket o.s.v. Plötsligt var det November och i denna mängd arbete lyckades jag tillverka ett schema till jobbet som alla verkade gilla. Det gamla hade gjort sitt kan man säga, och de flesta var ganska less på det. I det ganska trista höstvädret blev vi också ensamma på Talja. Grannen flyttade till ny bostad och det fanns inte längre någon som väntade på trappen och sa "ska vi ta en stänkare" För det var ett sådant förhållande vi hade, som Martin Beck och hans granne. Helgalet CP och ofta ganska kul. Någon att jävlas med och tjattra med. När vintermånaden december dök upp kom också alla förbaskade sjukdomar. Vattenkoppor, en liten ynklig Nina på sjukhus. Det verkade aldrig ge sig. Men när tomten kom var alla pigga och glada och i vårt hus fanns det två snälla barn, en snäll mamma och en snäll pappa. För alla fick vi paket av han. Nu återstår bara två dagar till 2009 och min framtidsvision är säkert lika lång som min årskrönika så den får vara så länge. En sak är säker, bloggen kommer garanterat att leva vidare.

1 kommentar:

helena sa...

HEHE Världens längsta årskrönika jag läst. :D
Roligt och vet hur allt sammanfattningsvis sett ut för dig år 2008.. Hälsa familjen och ha ett GOTT NYTT ÅR kramar Helena och resten här hemma (Richard, Cajsa och Roffe)